Våra vänner kolhydraterna

I den mat vi människor äter finns det tre olika typer av energi: kolhydrater, fett och protein. Dessa tre energibärare fyller olika funktioner i kroppen och kan inte helt och hållet bytas ut mot varandra.

Om kolhydrater

Kolhydrater finns framför allt i stärkelserika livsmedel som socker och mjöl. Långsamma kolhydrater finns i pasta, ris, potatis, rotfrukter, bönor, linser och grovt bröd. I sockerrika livsmedel som godis, kakor och vitt bröd finns stora mängder snabba kolhydrater. Det är lätt för kroppen att förbränna kolhydrater – det går åt mindre syre än vid förbränning av fett. Kolhydrater delas in i enkla och sammansatta, efter deras kemiska konstruktion, eller, som nämnts, i snabba och långsamma kolhydrater, beroende på hur snabbt de bryts ned i matspjälkningen. Som man kan föreställa sig tar det längre tid att bryta ned komplexa kolhydrater. Vanligt strösocker och andra snabba kolhydrater sönderdelas snabbt till monosackarider som går ut i blodet i form av glukos och förs till levern. Blodsockerhalten höjs kraftigt, vilket gör att även insulinpåslaget ökar, och man blir snart hungrig igen.

Kolhydrater i drycken

Att snabba kolhydrater bryts ned snabbt behöver dock inte vara dåligt i alla situationer. Tarahumara-indianerna i delstaten Chihuahua i Mexiko, som är kända för att springa långa sträckor, upp till 70 mil på två dygn, dricker ett slags majsöl innan de ger sig ut på sina löpturer. Ölet är alkoholsvagt, men rikt på snabba kolhydrater, vilka behövs för att orka med löpningen. Även energidrycker är rika på snabba kolhydrater. Eftersom kolhydrater är lätta att förbränna behövs inte lika mycket syre, vilket gör löpningen lättare.
Långsamma kolhydrater innehåller mer stärkelse, vilket tar längre tid för kroppen att spjälka. De senaste åren har begreppet glykemiskt index, förkortat GI, dykt upp i olika sammanhang. Detta är ett mått på hur snabbt kroppen tar upp kolhydraterna, ju lägre index desto snabbare tas de upp.