Vi har tidigare skrivit ett inlägg om de myter som finns kring kolhydrater, att man inte blir vare sig tjock eller hamnar i total sockerkoma av detta näringsämne. I dagens inlägg pratar vi mer om hur kostråd och dieter förleder människor att tro att det finns en mirakelkur medan det egentligen bara handlar om att äta lagom och i rätt mängd samtidigt som det är livsviktigt att faktiskt röra på sig.
Ja det blir lite intressant när man ser till olika kostråd genom historien, som florerat i hem och media. I perspektiv kan man få en insikt om hur maten även den går i modecykler, och att man ska ta alla versalskrivna kostråd på löpsedlarna med en stor nypa salt, eller ja, allt med versaler på löpsedlar bör nog tas med en nypa salt.
Kostcirkeln gör entré i de svenska hemmen
I SvD kan vi läsa om hur kostcirkeln konstruerades i USA efter andra världskriget och kom till kalla nord på 1960-talet, med tanken att man skulle äta mer varierat. På den tiden var kostråden också sammanlänkade med hur ett kök idealiskt sätt skulle vara konstruerat och utformat, med mått på köksbänk och skåp tillsammans med tvättråd och tips – allt ihopkopplat till folkhemstanken, jämlikhetstanken, och idén att få upp den svenska livsstandarden. Detta gick hand i hand med en stor folklig rörelse där gemene man fick in vatten och el i sina hem, där toaletter blev en vardag istället för en lyx och där alla skulle förvärvsarbeta och ha rätt till utbildning. Ett välfärdssamhälle som inte ser riktigt likadant ut men som i hög grad är minst lika påverkansbart när det kommer till kostråd, om än inte statliga från Livsmedelsverket, utan utbasunerade i media med forskarrön som stöd.
Det kanske inte är lika aktuellt i dag att lyssna till statliga kostråd, eller att för den delen följa dessa slaviskt. Men svenskarna är ändå otroligt trendmedvetna när det kommer till vad som är hälsosamt i matväg men främst lystrar vi när det gäller hur vi snabbast och smidigast går ner i vikt. Sedan är bra mat inte enda vägen till ett hälsosamt liv, det krävs ju en helhetssyn på detta, inte minst med idrott och psykiskt välmående som delar i ekvationen.